SÅ HÄR TILLVERKAR VI YXOR

Stålet

 

Stål är järn som innehåller viss andel kol.

Stålet införskaffas i tre meter långa stänger med olika dimensioner. Ett paket med stålstänger väger cirka 8 – 10 ton. Stålet kommer från Ovako i Smedjebacken men valsas till stänger i korrekt dimension i Ovakos valsverk i Boxholm. Wetterlings köper stålstänger i fem olika dimensioner.  Stålet är 100% återanvänt järnskrot som under kontrollerade processer blandas till rätt sammansättning efter vår specifikation, optimal för smide av yxor. Stålet är baserat på kolstål C55 inblandat med kisel, mangan och vanadin.

Stålstång, av den dimension som är lämplig för den yxmodell som ska smidas, kapas eller klipps smidesvarmt i bitar med samma vikt som det blivande yxhuvudet ska ha – därefter börjar smidet.

 

miljo-21

 


Uppvärmning av stål

 

Järnets optimala temperaturer vid smide bör vara ca 1 200 C° – då är järnet gulrött. Man får inte värma stål för mycket eller för länge för då kan kol som finns i stål brännas ut och stålet förlorar sina värdefulla egenskaper – det kan bli svårt att härda och/eller sprött. Blir stålet inte tillräckligt varmt är det tungt att smida och kan i värsta fall förstöra smideshammaren för att det utgör ett för stort motstånd.

Hos Wetterlings har vi fyra elektriska högfrekvens ugnar som (i likhet med en mikrovågsugn fast mikrovågsugnen har mikrofrekvensvågor och HF-ugnen har högfrekvensvågor) med hjälp av induktion får stålmolekylerna i stålet att röra sig och snabbt (några minuter) bli 1 200 C°. Detta är ett effektivt och miljömässigt sätt att värma stål.

 

 


Smidet

 

 

Själva smidet sker i de gamla Arboga Smidespressarna (från 1920- och 1930-talet) som har en fast underdel, ”bordet”, försett med ett antal fastmonterade ”dynor” och ”verktyg” i olika former och en överdel som hela tiden rör sig uppåt och nedåt med flera tons slagkraft. Smeden kan inte själv styra pressens slaghastighet – den är konstant. Det gäller för smeden att följa den rytmen och det gäller att smida medan järnet är varmt. Överdelen har ett antal specialverktyg monterade, som passar den yxmodell som ska smidas.

 

miljo-4

 

Yxsmeden tar med hjälp av en ”smedtång” det tillkapade och till 1 200 C° uppvärmda, glödande, stålämnet och för in det – och sedan snabbt ut, med några sekunders mellanrum, taktfast mellan bordets dynor och verktyg och den rörliga överdelens verktyg. Det gäller för smeden att vid varje instick ha absolut rätt placering mellan dynor och verktyg, för att steg för steg få slagen från pressen och sin egen skicklighet att samverka så att resultatet växer fram till ett färdigt yxhuvud. En av de svåraste sakerna i yxsmedens hantverk är att få yxan rak och välbalanserad – och att yxögat blir perfekt och sitter exakt där det ska.

 

miljo-29

 

 

Att yxhuvudet har fått sin rätta form kontrolleras av smeden. Med hjälp av hammare och städ kan smeden justera det ännu varma bladet så att det blir absolut rakt och balanserat innan det går vidare till efterbearbetning.

 


Efterbearbetning

 

Nu ska yxhuvudet bearbetas ytterligare i olika steg, enligt följande ordning:

  1. Slipning
  2. Härdning
  3. Anlöpning
  4. Hårdhetstest
  5. Polering
  6. Lumpning
  7. Inoljning

 

Först grovslipas och finslipas yxhuvudena. I nästa steg värmer vi huvudet åter, med hjälp av högfrekvens (HF), men nu enbart till drygt 800 C° och enbart i yxbladets nedre del.

 

 

slip-5

 

Efter en hastig nedkylning, i rinnande tempererat vatten, är yxbladet härdat. Därefter placeras yxhuvudena i en ugn som är 195 C° varm under ca 1 timma. Denna senast beskrivna uppvärmning och efterföljande långsamma avsvalning, kallas anlöpning. Anlöpningen neutraliserar eventuella spänningar i stålet som kan ha kommit till vid smidet. Efter härdning och anlöpning har yxbladets främre del en hårdhet på 57 Rockwell C.

 

slip-11

 

 

 

För att eggen ska bli knivvass poleras, ”lumpas” yxeggen. ”Lumpas” betyder att eggen poleras mot en roterande lumpskiva (=tygskiva) tillsammans med slipvax. Efterbearbetningen avslutas med att yxhuvudena oljas in för att förhindra framtida rostangrepp.

 

slip-7

 


Skaftning

 

När efterbearbetningen av de smidda yxhuvudena är klar skaftas yxan. Detta sker med hjälp av en vertikalt liggande hydraulpress med en tryckkraft på ca 1 ton.

 

skaft-2

skaft-6

 


Avsyning

Efter skaftningen kontrolleras yxan noga och förses ett eggskydd av vegetabiliskt garvat, kromfritt läder.

 

Foto (maskinbilder) av Ida Wedin med licensen CC-BY-SA